Nu sitter jag här, försöker ha en myskväll för mig själv, F sover. Jag sitter mestadels och funderar... Inte mycket till mys, men tankana måste få komma omkring. Önskar bara ibland att livet vore så lätt att alla tankar bara kunde försvinna.

Tänk er, en plats, något som passar er, som är eran egna plats. Tänk riktigt noga, för platsen ska passa just dig. Den ska fylla alla dina vardagliga behov. Det du använder, det du tycker att du behöver och saker du verkligen behöver.

Tänk er, den person, som ni vet just nu att ni vill dela livet med. Den person som ni uppskattar mest, som finns där, som fyller det där tomrummet.

Tänk er, att eder plats, ska passa denna person ni vill ha. Gör den det? Troligtvis inte, livet är tyvärr såpass orättvist, att våra bättre hälft oftast inte passa in i våran vardag. Men om ni tar er plats, ändra inte på något, inte storleken iallafall, lägg till det er bättre hälft behöver. Får det plats? Skulle inte tro det.

Det jag hade tänkt med detta, är att det är en övning för en själv. Platsen är ditt hjärta. Den är fylld med dina principer och hur du tycker allt ska vara. Personen är precis som det står, er bättre hälft. Skulle du sedan lägga till din bättre hälfts principer och åsikter, så blir det troligtvis kaos.

Det är så livet är, vi har inte alltid samma åsiker, vi prioriterar olika. Vi har olika beteenden mot varandra.
Mitt hjärta, säger mig, kan jag säga att jag älskar en person, så kommer jag göra allt för att vi ska passa ihop. Någon gång kommer man kivas, men det går över, man löser det. Pratar ut om saker och kommer överens.

Sitter och funderar på om det är det som är sann kärlek?
Jag har ingen aning, det är mina principer. Någon kommer väl att skatta sig lycklig... Någon dag..

Som ett monster sitter jag och väntar, väntar på att det jag jagar ska visa sig. Som ett odjur slänger jag mig över det....

PFFT!!

Ett sådant monster är jag inte. men i mina känslor, kommer jag alltid vara ett monster.

//Monster